Roger Pettersson



Att samtidigt arbeta på en industri och vara utövande konstnär är inte helt lätt. Ändå tycker Roger Pettersson att det fungerar rätt bra trots att han skulle vilja ha mer tid över för sitt måleri.
Roger Petterson arbetar som tråddragare på Kanthal, en fabrik i Hallstahammar som tillverkar motståndsmaterial. Arbetschemat innebär att han arbetar två veckor och är ledig en. Det är under den lediga tiden som han målar. Tillsammans med en annan konstnär, Erik Bandolin har han en ateljé i källaren på ett hyreshus i Västerås .
Att hitta till konsten har inte varit helt enkelt, i alla fall om man som Roger målar abstrakt. Intresset kommer inte hemifrån trots att han senare upptäckte att även hans morbror målade, dock föreställande.
I början var förebilderna Erland Kullberg och Munch. Roger säger att Erland Kullberg befriade honom från tanken på att måleri skulle se ut på ett speciellt sätt. Som många andra målade han till en början föreställande men kände att det inte riktigt var hans uttryckssätt. Nu arbetar han enbart med helt abstrakta bilder, både i måleri och collage, trots att han säger att hans inspirationskälla är naturen. Roger säger att konst handlar om känslor, att sätta ord till det kan vara svårt. Det gäller att i måleriet hitta en rörelse eller en stämning som berör. Lyckas man så är det bra. Men arbetet är svårt och krävande. Ofta tär arbetet på självförtroendet. För varje misslyckande blir hålet större vilket leder till grubblerier. Ofta under nätterna. När man lyckas ligger det mycket arbete bakom det som för betraktaren kan verka enkelt och självklart.
På arbetet i tråddrageriet pratar inte Roger så mycket om konst. Men efter ett reportage i VLT vet hans arbetskamrater att han målar vilket ibland leder till samtal. Däremot känner han inte något motstånd från arbetskamraterna. Inga gliringar eller spydiga kommentarer.
Konstnärskapet har en stor plats i Rogers Petterssons liv. Däremot säger han sig vara en dålig på marknadsföring. Trots att han har haft flera utställningar skulle han behöva någon som tog tag i den biten. Ringa runt och ordna utställningar. Marknadsföra och skapa kontakter. Kanske utomlands. Tiden får utvisa hur det blir. Ändå känns det som om Rogers konstnärskap inte står och faller med framgång. Den kommer från en inre glöd.